Börja med den information som är viktigast och skriv ut det tydligt. Tänk på att många kommer direkt till webbsidor från en sökmotor.

Din text behöver kunna fungera självständigt och målgruppen för texten ska snabbt kunna förstå om innehållet är relevant för dem. 

Besökarens blick hoppar ofta mellan rubriker, lägg därför extra tid på att skriva informativa rubriker. Rubriken ska kunna fungera på egen hand och innehålla nyckelord som fångar besökarens intresse.

• Lyft information både i huvudrubrik och mellanrubriker. Var tydlig då rubrikerna ska fånga in besökaren.

• Mellanrubriker ska reflektera information i kommande stycken. Den som bara läser mellanrubrikerna ska kunna få en lightversion av texten.

• Var kortfattad. Korta rubriker är mer lättlästa, framförallt när texten ska läsas på mobil.

• Kom ihåg att använda rätt rubriknivå!

Ingressen ska låta besökaren få veta något bara genom att läsa ingressen, men också visa vad som beskrivs utförligare för hen som läser vidare. Ta därför bara med den viktigaste informationen i ingressen.

Håll dig till två eller tre meningar, om ingressen är för lång blir den svårtläst, framförallt i mobiltelefoner.

Dela upp längre texter i kortare stycken. Ett luftigt intryck underlättar läsningen och styckesindelning ger struktur till texten, vilket gör det enklare för besökaren att förstå hur texten ska läsas.

Det finns inga tydliga regler för när ett stycke ska påbörjas. Ett riktmärke är att påbörja ett nytt stycke då texten övergår i en ny tanke. Långa resonemang eller förklaringar kan delas upp i flera stycken som bygger på varandra. Om du påbörjar ett helt nytt ämne bör sätta en rubrik innan det nya stycket.

Punktlistor är ett bra sätt för att att hjälpa besökaren att snabbt hitta viktig information. Att lägga in en lista i en löpande text gör även texten mer lättläst.

• En punktlista går snabbt att hitta och skapar luft i texten.

• Punklistan kan vara numrerad eller onumrerad.

• Använd bara numrerade listor om det finns en orsak att innehållet ska listas i en viss ordning.

• Ha inte för många punkter, helst inte fler än fem till sju.

• Varje punkt måste innehålla nya fakta.

Hjälp besökaren att hitta information som kan vara intressant för hen. Rekommendationen är att länka till annat innehåll i slutet av sidan. På så sätt håller vi också ihop våra sidor på webben och skapar en struktur för hur webbplatsen ska läsas.

Sökmotoroptimering brukar kort kallas för SEO (Search Engine Optimization). Det innebär att arbeta med webbsidan på ett sådant sätt att den hamnar så högt upp i framförallt Googles sökresultat som möjligt. Mer än 50 procent, ibland så mycket som 70-90 procent, av alla våra besökare kommer från Google. Sökmotorn är ett viktigt verktyg för vår synlighet, och sökmotoroptimering är något vi ständigt behöver arbeta med.

1. Sökordsanalys

En avgörande del i sökmotoroptimering handlar om sökord. Innan du fyller din sajt med innehåll behöver du fundera över vilka tänkbara ord och fraser din målgrupp använder när de söker efter ditt innehåll.

Med hjälp av verktyget Siteimprove kan du identifiera sökord och fraser som besökare använder för att hitta till din webbplats. Använd hela frasen som läsaren kan tänkas söka på, till exempel:

• ”läsa till arkitekt i Göteborg”

• ”utbilda mig till läkare”

• ”söka till universitetet”.

2. Rangordna sökord med formatering

Sökmotorerna bygger delvis på att webbtexter är formaterade i en hierarkisk ordning. Använd nyckelorden i de högsta hierarkierna och upprepa gärna sökord någon gång i texten (ju högre upp i hierarkin desto bättre). Men försök inte att lura sökmotorerna genom att överanvända sökord. Det bästa är att skriva rakt på sak, hålla det relevant och gärna utförligt.

Google värderar ordningen på sidan, i en hierarkisk ordning.

1. Titeltaggar och rubriker,

2. Underrubriker (H2-taggar)

3. Mellanrubriker (H3-H4 taggar)

4. Länkar

5. Brödtext

Betona också sökord genom att fetmarkera ord och fraser. Utöver texten bör du även namnge bilder efter de ord du optimerar sidan mot.

Vad Google och andra sökmotorer gillar

• Relevant och aktuellt innehåll: För att synas högt upp i sökresultat bör du uppdatera din webbplats ofta med både små och stora textförändringar. Ändra datum på äldre sidor med aktuellt innehåll som inte behöver uppdateras så ofta.

• Beskrivning (Meta Description): Den text som syns under den länkande rubriken i sökresultat kallas för meta description. Texten bör vara max 230 tecken lång (inklusive mellanslag) och innehålla en intresseväckande beskrivning av sidans innehåll. Med en bra beskrivning, ökar chansen att besökaren klickar på länken i Googles sökresultatet.

• Långa och matnyttiga texter: Att Google prioriterar långa uttömmande texter framför korta beror bland annat på att Google vill ge kvalitativt svar på sökfrågor. Då krävs det oftast längre texter och rekommendationen är på cirka 500 tecken. En längre text ställer dock högre krav på presentationen. Se därför till att ha en tydlig struktur för att underlätta läsningen. Skriv till exempel en tydlig ingress, ge mellanrubrikerna ett innehåll och satsa på korta textstycken.

• Unikt innehåll: Sökmotorer filtrerar gärna bort dubblerat innehåll (via det så kallade Duplicate Content-filtret) och chanserna att synas i sökresultatet minskar markant om texten är kopierad. Sträva efter ett unikt innehåll på hela webbplatsen och undvik att kopiera texter.

• Användarvänlig webbplats: En snabb webbplats ger en bättre användarupplevelse och därmed en bättre sökplacering. Bilder och filmer bör ha rätt storlek och format för att sidan ska laddas snabbt. Gör ditt innehåll lättläst och sökoptimerat genom att lyfta fram texten designmässigt med ingress, rubriker och listor. Universitets publiceringsverktyg levererar mobilanpassade vyer som är anpassade för mobila gränssnitt. Det medför att du får en bättre placering hos sökmotorerna.

• Sökmotorvänliga länkadresser (URL): För att skapa sökvägar som kan tolkas av både sökmotorer och besökare är det viktigt att länkadressen är kort, begriplig och unik. Låt gärna adressen innehålla sökord/fraser du optimerar den för och låt länktexter berätta något om sidan de länkar till. En allmän länktext som "klicka här" och "läs mer" säger inte sökmotorer någonting om destinationen och bör undvikas.

• Alternativtext för ökad tillgänglighet: Sökmotorer ser inte vad en bild eller video föreställer. Gör det möjligt att tolka innehållet via beskrivande texter i alternativtextfältet. På så sätt ökar du både tillgängligheten för den som får sin webbsida uppläst, men även chansen att synas i bildsökresultat.

• Länkar tillbaka: Ju mer relevant och matnyttigt innehållet är, desto större är sannolikheten att läsaren länkar till den. Dessa så kallade “backlinks” premieras av sökmotorer och ger bättre ranking i sökresultat.

Svenska Akademiens ordlista, hos svenskaakademien.se är norm för hur ord stavas på universitetets webbplatser. Om flera stavningsformer anges, välj den form som ges först.

Olika målgrupper kan ha olika behov och vi ska alltid anpassa ton och ordval så att det blir rätt för den tilltänka målgruppen för en text.

Använd du-tilltal när du vänder dig direkt till besökaren, till exempel med en instruktion. Undvik däremot att skriva vi som avsändare, skriv istället Göteborgs unviersitet eller universitetet.

Skriv ut förkortningar: skriv eventuell inte ev. och från och med inte fr.o.m. De stör läsningen och kan vara svåra för andraspråkstalare eller personer som använder hjälpmedel.

• I löpande text skrivs tal upp till tolv med bokstäver, från talet 13 och uppåt används siffror.

• Höga ordningstal skrivs med siffror: förbundets 44:e kongress, det 18:e mötet. Lägre ordningstal skrivs vanligen med bokstäver: “Den fjärde rapporten var mycket mer alarmerande än den tredje.”

• Undvika att blanda siffror och text i samma textavsnitt.

• Använd mellanslag och gruppera med tre siffor bakifrån: 5 000 istället för 5000.

• För klockslag används siffrorna 0.00–24.00. Punkt sätts mellan tim- och minutsiffrorna, och tankstreck mellan klockslag: klockan 13.00–14.00.

• I löpande text skrivs datum enligt mönstret: den 15 april 2019.

• Skriv ut hela årtal. Inte 80-talet, utan 1980-talet alternativt ”på åttiotalet”. Undvik att skriva siffror först i en mening. Inled meningen med År 2019 hellre än bara 2019, eller vänd på meningen så att årtalet inte står i början av meningen. Inne i meningen är det onödigt att skriva år framför årtalet.

• En tidsangivelse för datum har två alternativ: mellan 1 januari och 1 juni eller 1 januari–1 juni. För tidsrymd används tankstreck.

Bindestreck (-) och tankstreck (–) blandas ofta ihop, men har olika användsnongsområden.

• Kort streck, bindestreck (-), används för att binda ihop ord och uttryck: Unesco-professur.

• Långt streck, tankstreck (–), används för tidsrymder: 2013–2020 eller klockan 10–12.

• Långt streck används också som pratminus. Undvik långt streck i den löpande texten. Tankstreck kan oftast bytas ut mot kommatecken.

• När någon säger något i rubrik eller mellanrubrik, använd citattecken. I brödtext används talstreck.

• Använd bara citattecken när det handlar om något som kallas något som inte är ett riktigt namn.

Undvik snedstreck (/) i löpande text om det inte är helt nödvändigt som i exemplen: prefekt/motsvarande, institution/motsvarande.

• Kolon (:) används vid till exempel uppräkningar, exempel och förklaringar. Det kan inte bytas ut mot ett semikolon om inte följande mening är fullständig.

• Semikolon (;) kan användas mellan två fullständiga meningar istället för punkt eller kommatecken. Semikolon markerar gränsen mellan satserna; samtidigt binder det ihop dem. Det används inte i en uppräkning.

Skriv ut ordet procent i texten, spara symbolen % till grafer och tabeller.

Göteborgs universitet skrivs med litet u i universitet och Sahlgrenska akademin med litet a i akademin. Skriv hela namnet, Göteborgs universitet, alternativt universitetet. Undvik att skriva förkortningen GU. Använd bara GU i till exempel tabeller där det är ont om plats.

Använd inte heller förkortningar eller andra interna eller familjära namn om interna organisationsdelar.

Läsbarheten påverkas av kursiv, understruken och versal text på en webbsida. Därför är rekommendationen att undvika detta.

• Vill du ge titlar på skrifter och liknande en grafisk markering är citattecken att föredra framför kursiv text.

• Understrykningar ska inte användas. besökaren kan tro att det understrukna är en länk.

• Helt versala rubriker och texter försämrar läsbarheten helt enkelt för att vi inte är vana vid det. Börja med stor begynnelsebokstav och i övrigt gement.

Språklagen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600/

Högskolelagen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/

Lag om tillgänglighet https://www.digg.se/webbriktlinjer/alla-webbriktlinjer/ange-sidans-sprak-i-koden

Den nordiska språkkonventionen https://www.norden.org/sv/treaties-and-agreements/sprakkonventionen

Göteborgs universitets vision https://www.gu.se/om-universitetet/vision-och-varderingar/vision-2021-2030-ett-universitet-for-varlden

Göteborgs universitets språkpolicy

https://gunet.sharepoint.com/sites/k2-enheten-for-juridik-och-informationsforvaltning/ArchiveDocuments/%C3%85tkomstr%C3%A4tt%201%20-%20Internet/GU4969-492250492-374.pdf

Det är inte alla som kan se de bilder som du har valt ut till en webbsida. De som använder sig av verktyg som skärmläsare eller punktdisplay behöver därför få en textbeskrivning av bilden.

Beskrivning ska enbart ges om bilden är informationsbärande, inte om den enbart är dekorativ. En dekorativ bild tillför inte någon information till sidan, utan är bara till för att "vila ögonen på", eller lätta upp textinnehållet.

För att ge bilden en beskrivning används textalternativ, ofta kallat alt-text. Håll texten kort och förmedla den information som är viktig. Undvik onödig text som "Bild av ..." eller kompletterande info. Bildtexten (som syns under en bild) har som syfte att komplettera bilden, med exempelvis upphovsrätt eller förklaring hur bilden knyter an till sidan.

Läs gärna DIGG:s text om textalternativ på webbriktlinjer.se

När du använder bilder måste du vara medveten om att det finns lagar och regler som tydligt reglerar vem som har rättigheterna. För oss som arbetar på en myndighet är det extra viktigt att vi respekterar samtycke och upphovsrätt när det gäller bilder.

Precis som med tryckt material gäller upphovsrätt på bilder och foton på internet. Det är därför olagligt att använda bilder utan tillstånd. Säkerställ alltid att du har tillstånd att använda bilden.

Använda bilder - lagar, rättigheter och rekommendationer

Göteborgs universitet har en egen bildbank med bilder som fritt får användas för att illustrera verksamheten.

Det finns även flera gratis bildbanker med bilder som fritt får användas. Var försiktig med använda bilder med identifierbara personer när du använder dessa tjänster, eftersom du inte kan bevisa att du har samtycke från de avbildade personerna ifråga.

Hitta bilder - GU:s bildbank och externa bildbanker

Om du saknar ett bildredigeringsprogram, som exempelvis Photoshop, finns det webbaserade verktyg som du kan redigera bilder i. En sådan tjänst är Pixlr Editor som är webbaserad och gratis.

Lagen om digital tillgänglighet ställer många krav på filmer; bland annat ska filmerna textas, vi ska erbjuda alternativ till ljud eller video och vi måste syntolka eller erbjuda alternativ (manus/transkribering) till videoinspelningar.

Texta ljuder i inspelade filmer, hos digg.se

Liksom text på våra webbplatser ska vara skrivna av medarbetare på Göteborgs universitet, måste filmer vara producerade av medarbetare vid Göteborgs universitet. I egna produktioner äger vi innehållet och kan dessutom garantera att informationen i filmerna stämmer.

Om du tycker en film från en extern aktör innehåller bra info ska du istället länka till den plats där den externa aktören har publicerat filmen.

Lagen om digital tillgänglighet ställer krav på oss att de dokument som finns på webben ska vara tillgängliga. Som utgångspunkt är det bra att du använder universitetets mallar för pdf.

Vidare har DIGG - Myndigheten för digital förvaltning, tagit fram en guide för hur du skapar tillgängliga pdf-dokument. Dock säkerställer inte guiden att pdf-dokumentet blir helt tillgängligt, vilket visar hur svårt det är att faktiskt skapa tillgängliga dokument.

Länkar till samma webbplats, andra webbplatser och till dokument ska öppnas i samma fönster.

Länktexten ska göra det tydligt för besökaren vart hen hamnar om hen klickar på länken. Kom ihåg att besökare med uppläsande hjälpmedel navigerar på sidan med hjälp av länktexten. Det innebär att länktexten måste vara unik och självständig från innehållet. Länkar du till samma innehåll på flera ställen använder du samma länktext.

Länkar du till en sida utanför den webbplats du är på, ska det tydligt framgå av länktexten. Exempel på länktexter på gu.se:

• Efter antagningsbeskedet

• Anmäl dig så här, hos antagning.se

Använd inte texten ”läs mer”, ”mer information” eller liknande som länktext, det är varken bra ur tillgänglighetsperspektiv eller ur sökmotoroptimering.

Om du har många länkar som du vill använda i samma stycke ska du helst samla länkarna under stycket. Om varannan fras består av en länk kan texten uppfattas som rörig och svårläst.

Använd ingen specialformatering på länkarna, de är redan anpassade för att vara korrekta på universitetets webbplatser.

Rubriker används för att reflektera texten direkt under rubriken. Lägg istället länken under stycket. I rubriken syns det inte heller att det är länkar förrän muspekaren rörs över dem.

Definitionen av en kris är att det är en händelse som på grund av sin omfattning eller karaktär inte kan hanteras inom ordinarie besluts- och beredningsprocesser. Det kan vara en händelse eller serie av händelser som drabbar enskilda eller grupper, verksamheten eller organisationen som helhet. Kriser kan kännas igen genom behovet av exempelvis särskild resursallokering, stärkt kommunikation och snabba beslut.

Exempel på händelser som kan utlösa en kris är olyckor, dödsfall, hot och våld, skada på infrastruktur, skadegörelse/sabotage, brand och spridning av falsk information. Det kan också vara en allmän samhällsstörning som exempelvis förväntas till följd av så kallade vädervarningar. En annan typ av kris är situationer när myndighetens trovärdighet och anseende ifrågasätts. Exempel på händelser som kan utlösa en förtroendekris är bedrägerier, oaktsamhet med statens resurser, tvivelaktiga beslut, oegentlighet eller oredlighet.

Kriser kan utlösas i eller i närheten av någon av universitetets verksamheter och kan överskrida nationella och andra gränser. Det betyder att platsen för händelsen kan vara i en annan organisation, i närheten eller utomlands men påverka universitetet, dess anställda eller studenter på ett påtagligt sätt.

En kris kan infinna sig plötsligt exempelvis efter en olyckshändelse, men kan också komma smygande. En rad händelser med koppling till varandra kan framkalla en situation som behöver hanteras som en kris.

Huvudredaktörerna för externwebben (http://gu.se), Medarbetarportalen och Studentportalen är first line för publicering på samtliga webbplatser. Dessutom finns ett antal webbredaktörer som är back up, bland annat pressekreterare och medarbetare från gemensamma förvaltningens kansli.

Under semestertider ansvarar Kommunikationsenheten för att det alltid finns minst en medarbetare med behörighet att publicera banners tillgänglig.

Det finns två vägar för att beställa en banner:

• Skicka ett mail till webbredaktion@gu.se, mailen bevakas av samtliga huvudredaktörer vid Kommunikationsenheten.

• Det finns en Teams-chat, Beställning av banners. Denna består bland annat av representanter från IT-supporten, Universitetsbiblioteket och Servicecenter, ansvariga för viktiga system, pressekreterare och webbredaktörer med behörighet att publicera banners.

Publicering ska ske så snabbt som möjligt. Samtidigt kan det i vissa fall finnas orsak att invänta mer info, framförallt vid mindre störningar, för att säkerställa att banner inte måste uppdateras inom kort.

Både text och färg kan uppdateras i takt med att den händelse som orsakar bannern ändras. Undvik att ändra texten för ofta, så att besökaren upplever en kontinuitet.

Ändringar av banners görs efter beställning av samma organisatoriska enhet som beställt banners, enligt rutin för beställning av banners.

Om det händer något i flera system eller sker flera incidenter kan det finnas behov av mer än en banner. Då behöver en värdering göras om hur vi bäst ger besökaren en översikt kring vad som sker. För IT-system görs detta i samråda med IT-supporten.

Riktlinjer:

1. Viktigast banner placeras längst upp. Viktigast = mest påverkan. Utgå från färg på banner, vid samma färg görs en bedömning av hur många som påverkas samt hur stor påverkan på dem är.

2. Klumpa ihop i en banner om möjligt. Om det finns gemensamma nämnare, exempelvis driftstörning för olika system kan detta informeras om i samma banner.

Beställning: Samma organisatoriska enhet som beställt banner beslutar om när den ska avpubliceras. Beställning av avpublciering görs enligt samma rutin som beställning av banner.

Ansvariga för avpublicering: De medarbetare som har ett ansvar för att publicera banners har också ett ansvar att ta emot beställning och avpublicera banners. Det måste dock inte vara samma medarbetare som publicerat en banner som avpublicerar.

Att tänka på: Ibland kan avpublicering behöva ske stegvis, det är en bedömningsfråga mellan ansvariga webbredaktörer och den organisatoriska enhet som beställt.

Istället för avpublicering direkt:

• Nedgradering av färg för att signalera “fara över”.

• Ändring av text “nu funger det igen”.

Banners finns i tre färger (blå, gul och röd) som ska symbolisera hur allvarlig informationen är. Det finns riktlinjer om vilken färg som ska användas för olika situationer, men varje situation är unik och behöver bedömas av den som ska publicera bannern.

Om ansvarig redaktör är osäker på val av färg kan detta diskuteras i Teams-chatten Beställning av banners, i samråd med huvudredaktörerna för de centrala webbplatserna eller i samråd med relevanta medarbetare vid Gemensamma förvaltningen.

Banners ska alltid finnas på svenska och engelska.

Den webbredaktör som ska publicera bannern ansvarar för att skriva texten. Beställaren är ansvarig för att lämna underlag.

Det finns texter att utgå från, men texten ska alltid anpassas utifrån behov och händelse. Texten ska vara densamma för samtliga webbplatser den publiceras på i den mån detta är möjligt.

Om textunderlaget är omfattande bör en driftnyhet eller krisinformationssida publiceras, och bannern länka till denna.

Störning i [systemets namn]: För tillfället [beskrivning av problem]. Felsökning pågår.

Disruption in [system]: At the moment, [beskrivning av problem]. Troubleshooting in progress.

Störningar i flera IT-system: Vi upplever för tillfället störningar i [namn], [namn] och [namn]. Det går bland annat inte [allmän beskrivning]. Felsökning pågår.

Disruptions in several IT systems: We are currently experiencing disruptions in [name], [name], and [name]. Among other things, [general description]. Troubleshooting in progress.

När - vad sker - hur påverkar det slutandänvare. Ex:

Onsdag den 3 april mellan klockan 18.00 och 19.00 uppgraderas universitetets nätverksutrustning. Under denna tid kan både det trådlösa och fasta nätet påverkas av kortare störningar.

On Wednesday April 3rd, between 18.00 and 19.00, the University's network equipment will be upgraded. During this time, both the wireless and fixed network may be affected by brief disruptions.

När - vad sker

Under jul och nyår har Servicecenter ändrade öppettider. <Länk Servicecenters sida>

During the holidays, Servicecenter has alternative opening hours. <Länk till engelsk sida>