I grunden gäller samma princip att skriva begripligt och med ett mottagaranpassat språk både för webbtexter och för brukstexter. Skillnaden är att webbtexter ska läsas på skärmar (i olika format) och att nya webbsidor och texter bara är ett länkklick bort.

De flesta scannar av en webbsida snarare än läser den. Blicken hoppar mellan olika delar av texten på sidan i jakt på specifik information. Många läser inte mer än en femtedel av texten.

Om en läsare hittar något som är intressant på webben kan denne däremot välja att läsa längre texter än vad hen skulle ha gjort på papper. Därför är det extra viktigt att texter som ska skrivs för webben är lättöverskådliga och fångar läsaren.

Börja med den information som är viktigast och skriv ut det tydligt. Tänk på att många kommer direkt till webbsidor från en sökmotor. Din text behöver kunna fungera självständigt och målgruppen för texten ska snabbt kunna förstå om innehållet är relevant för dem. 

Läsarens blick hoppar ofta mellan rubriker, lägg därför lite extra tid på att skriva infrormativa rubriker:

• Lyft fram information både i huvudrubrik och mellanrubriker.

• Var tydlig. Rubrikerna ska fånga in läsaren och lyfta fram den viktigaste informationen.

• Mellanrubriker ska reflektera information i kommande stycken. Den som bara läser mellanrubrikerna ska kunna få en lightversion av texten.

• Var kortfattad. Korta rubriker är mer lättlästa, framförallt när texten ska läsas på mobil.

Genom ingressen får läsaren en förståelse för vad din text handlar om. Ta därför bara med den viktigaste informationen i ingressen. Håll dig till två eller tre meningar, om ingressen är för lång blir den svårtläst, framförallt i mobiltelefoner.

Dela upp längre texter i kortare stycken. Ett luftigt intryck underlättar läsningen och styckesindelning ger struktur till texten, vilket gör det enklare för läsaren att förstå hur texten ska läsas.

Det finns inga tydliga regler för när ett stycke ska påbörjas. Ett riktmärke är att påbörja ett nytt stycke då texten övergår i en ny tanke. Långa resonemang eller förklaringar kan delas upp i flera stycken som bygger på varandra. Om du påbörjar ett helt nytt ämne bör sätta en rubrik innan det nya stycket.

Punktlistor är ett bra sätt för att att hjälpa läsaren att snabbt hitta viktig information. Att lägga in en lista i en löpande text gör även texten mer lättläst.

• En punktlista går snabbt att hitta och skapar luft i texten.

• Punklistan kan vara numrerad eller onumrerad.

• Använd bara numrerade listor om det finns en orsak att innehållet ska listas i en viss ordning.

• Ha inte för många punkter, helst inte fler än fem till sju.

• Varje punkt måste innehålla nya fakta.

Läsbarheten påverkas av kursiv och fetstil i löptext på en webbsida. Därför är rekommendationen att undvika kursiv och fetstil text. Vill du ge titlar på skrifter och liknande en grafisk markering är citattecken att föredra framför kursiv text.

Understrykningar ska inte användas. Läsaren kan tro att det understrukna är en länk.

Som en offentlig myndighet är vi skyldiga att följa språklagen och använda klarspråk. Klarspråk är språk som är vårdat, enkelt och begripligt. Det allra viktigaste är att språket är anpassat efter mottagarens behov. Detta  gäller alla språk som används på webbplatsen, inte bara svenska.

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är norm för hur ord stavas på universitetets webbplatser. Om flera stavningsformer anges, välj den form som ges först.

Tonaliteten handlar om vad du säger (ord och begrepp) och hur du säger det (tilltal). Olika målgrupper kan ha olika behov och vi ska alltid anpassa ton och ordval så att det blir rätt för den tilltänka målgruppen för en text.

Använd du-tilltal när du vänder dig direkt till läsaren, till exempel med en instruktion. Undvik däremot att skriva vi som avsändare, skriv istället Göteborgs unviersitet eller universitetet.

Skriv ut förkortningar: skriv eventuell inte ev. och från och med inte fr.o.m. De stör läsningen och kan vara svåra för andraspråkstalare eller personer som använder hjälpmedel.

Siffror eller text?

I löpande text skrivs tal upp till tolv med bokstäver, från talet 13 och uppåt används siffror.

Höga ordningstal skrivs med siffror: förbundets 44:e kongress, det 18:e mötet. Lägre ordningstal skrivs vanligen med bokstäver:
Den fjärde rapporten var mycket mer alarmerande än den tredje.

Undvika att blanda siffror och text i samma textavsnitt.

Siffergrupper

Använd mellanslag och gruppera med tre siffor bakifrån: 5 000 istället för 5000.

För klockslag används siffrorna 0.00–24.00. Punkt sätts mellan tim- och minutsiffrorna, och tankstreck mellan klockslag: klockan 13.00–14.00.

I löpande text skrivs datum enligt mönstret: den 15 april 2019.

Skriv ut hela årtal. Inte 80-talet, utan 1980-talet alternativt ”på åttiotalet”. Undvik att skriva siffror först i en mening. Inled meningen med År 2019 hellre än bara 2019, eller vänd på meningen så att årtalet inte står i början av meningen. Inne i meningen är det onödigt att skriva år framför årtalet.

En tidsangivelse för datum har två alternativ: mellan 1 januari och 1 juni eller 1 januari–1 juni. För tidsrymd används tankstreck.

Bindestreck (-) och tankstreck (–) blandas ofta ihop, men har olika användsnongsområden.

Kort streck, bindestreck (-), används för att binda ihop ord och uttryck: Unesco-professur.

Långt streck, tankstreck (–), används för tidsrymder: 2013–2020 eller klockan 10–12.

Långt streck används också som pratminus. Undvik långt streck i den löpande texten. Tankstreck kan oftast bytas ut mot kommatecken.

När någon säger något i rubrik eller mellanrubrik, använd citattecken. I brödtext används talstreck.

Använd bara citattecken när det handlar om något som kallas något som inte är ett riktigt namn.

Använd kursiv stil vid titlar på böcker, projekt och liknande.  Var i övrigt sparsam med att använda kursiv text, då det är svårare att läsa på skärm.

Undvik snedstreck (/) i löpande text om det inte är helt nödvändigt som i exemplen: prefekt/motsvarande, institution/motsvarande.

Kolon (:) används vid till exempel uppräkningar, exempel och förklaringar. Det kan inte bytas ut mot ett semikolon om inte följande mening är fullständig.

Semikolon (;) kan användas mellan två fullständiga meningar istället för punkt eller kommatecken. Semikolon markerar gränsen mellan satserna; samtidigt binder det ihop dem. Det används inte i en uppräkning.

Skriv ut ordet procent i texten, spara symbolen % till grafer och tabeller.

Göteborgs universitet skrivs med litet u i universitet och Sahlgrenska akademin med litet a i akademin. Skriv hela namnet, Göteborgs universitet, alternativt universitetet. Undvik att skriva förkortningen GU. Använd bara GU i till exempel tabeller där det är ont om plats.

Använd inte heller förkortningar eller andra interna eller familjära namn om interna organisationsdelar.