I denna sektion kan du läsa mer om de arkitekturer som ingår i applikationslagret.
Ingående arkitekturer
Definition av Applikation
En applikation är en mjukvara som hanterar information i syfte att stödja verksamhetens processer och aktiviteter (hela universitetet omfattas).
Är det en applikation?
- Går det att integrera med den via systemintegration?
- Har den en utpekad ägare?
- Körs den på infrastruktur lokalt eller i molnet?
- Finns det instruktioner och support tillgänglig?
- Har den en livscykel?
- Om komponent/modul: finns det en förvaltningsorganisation som hanterar uppdatering självständigt från huvudapplikation?
- Hanterar den strukturerad verksamhetsinformation (specifika informationsobjekt som löneinformation)?
- Stödjer den universitetets processer och aktiviteter?
- Har den en egen logik och/eller percistenslager? Dvs lagrar eller bearbetar den data självständigt?
Vad är inte en (egen) applikation?
Del av en applikation:
- Är den enbart en komponent/modul som inte existerar självständigt utan huvudapplikationen?
- Är det ett gränssnitt till en underliggande applikation? Gränssnittet kan även vara kontextuellt (olika målgupper/behörigheter eller olika data).
Inte en applikation:
- Är det någon form av infrastruktur såsom nätverk, databaser, lagring, servrar etc?
- Kan bygga och köra applikationer på den? Då är det en plattform, tex Filemaker.
- Installeras den på en desktop och har generella användningsområden? Då är det ett klientverktyg, tex Word. (Klientverktyg bör ingå i applikationsregistret i en egen kategori)
Testfall
Gudok - olika delar i sig. Vissa delar har tidigare varit egna delar, tex webbdiariet, Office Adin, portalBas (bygga webbformulär och skjuta in information i Gudok, men kan också användas för att koppla till andra system och skicka in information) en Formpipe-produkt. ProtalBas-produkten kan användas till annat än att skicka info till Gudok.
Freja-ID
Verktygsstöd
