Skip to end of metadata
Go to start of metadata

You are viewing an old version of this page. View the current version.

Compare with Current View Page History

« Previous Version 4 Next »

Innehållsförteckning:

Arbetet pågår att uppdatera rörande tillämpningsarkitekturen


Inledning

Arkitektfunktionen har i samarbete med ATI (Arkitektur - Teknik - Integration, är ett nationellt nätverk för arkitektur, teknik, integration mellan lärosäten i Sverige) tagit fram en tillämpningsarkitektur för system och applikationer, vilken kan användas som en referensmodell (taxonomi) för att klassificera digitala lösningar.

Arkitektfunktionen vid IT-enhetenm arbetar nu med att skapa upp tillämpningsarkitekturen i Arkitekturregistret,. Detta är under arbete och inte officiellt utrullat. Vi arbetar oss fram steg för steg och uppdaterar både grafisk modell och sidor i SharePoint.

En tillämpningsarkitektur har tagits fram, där nu nästa steg är att alla system och applikationer ska mappas mot vilken/-a tillämpning/-ar de stödjer och sättas i en livscykel. Tanken är att varje systemägare ska underhålla informationen och använda arkitekturen för att planera sin portfölj. Livscykeln ska på sikt flyttas ned i tabeller som man hittar via den grafiska översikten. Just nu finns bara en delmängd beskriven för verktyg anknutna till samarbetsverktyg och bara grafiskt.Universitetets tillämpningsarkitektur är under utveckling.

Rådatafilen för bilderna finns i Visio-format lagrade och versionshanterade i arkitekturfunktionens samarbetsyta.

Målsättningen är att automatiskt kunna generera bilder i så kallade heatmaps från vårt applikationsregister.

Vad är tillämpningsarkitekturen?

  • Tillämpningsarkitektur är ett annat namn på applikationsarkitektur

  • Tillämpningsarkitekturen är en referensarkitektur för att beskriva VAD ett system eller applikation gör för något.

  • En tillämpning motsvarar en funktion, dvs hur något tillämpas i verksamheten.

  • En tillämpning måste vara ngt som har en relevans i verksamheten och är något som ”går att ta på”.

Vad skall vi med tillämpningsarkitekturen till?

Syfte

  • Positionera olika mjukvaror ur ett tillämpningsperspektiv (funktion)

    • Agresso används för ekonomi, men inte för utbildning

  • Klassificera mjukvaror så att man förstår vad det är

    • Tex, Agresso är ett ekonomisystem

  • Sätta mjukvaror i en livscykel

    • Så att man kan styra portföljen, vad ska användas och vad ska avvecklas?

Intressenter - vem har nytta av den?

Systemägare, produktägare, den digitaliseringsportföljen, it-arkitekter och verksamhetsutvecklare är några exempel på roller som kan ha nytta av detta i sitt arbete.

Vad den kan hjälpa till med

  • Förbättra livscykelhanteringen av verksamhetsapplikationsportföljen

  • Hitta ”gap” i funktionalitet där vi idag saknar digitalt stöd

  • Identifiera ”överlapp” där vi har flera produkter som kan/gör samma sak

  • Hjälpa till när man skall hitta systemägare för nya digitala lösningar

  • Användas för att hitta byggstenar vid framtagandet av lösningar

  • Öka förståelse kring vad applikationer används till

  • Användas för att sortera ut i vilka system som informationsobjekt hanteras, och peka ut vilken lösning som utgör källsystem respektive mastersystem (ur ett integrationsperspektiv)

Beskrivning av arkitekturens uppbyggnad

Arkitekturen är uppbyggd i 3 nivåer:

N1 – tillämpningsområde; är en gruppering på hög nivå för att kunna skapa en hierarki och sortera våra applikationer

N2 – tillämpningsgrupp; är en gruppering på medelhög nivå för att kunna skapa en hierarki och sortera våra applikationer. Ofta mappar nivå två mot det som populärt kallas system, dvs en gruppering av tillämpningar som fungerar som en helhet

N3 – tillämpning; där N3 är namnet på VAD tillämpningen är i verksamheten. Beskriver vad systemet/applikationen används till.

N1 och N2 är bara en överliggande sortering som är till för att ringa in området.

Begrepp

Begrepp

Beskrivning

Exempel

Synonymer

Tillämpning

Se definition i stycket ovan.

Tentamensanmälan, Ordbehandling

N3, Nivå 3, engelskans "application" (blandas ofta ihop med svenskans applikation som inte är samma sak)

System

Är en samling av komponenter som jobbar tillsammans för att lösa ett problem eller ett behov i verksamheten. Ett system kan tex bestå av applikationer, processer, tjänster, it-infrastrukturkomponenter och manuell hantering.

Gukonto

informationssystem, it-system, produkt eller lösning

Applikation

Är en mjukvara som hanterar information för att hjälpa verksamheten med sina uppgifter. En applikation kan vara ett system, eller en del av ett system. Applikation kan också kallas för verksamhetsapplikation.

Ladok,

Aida

Mjukvara, Applikationsprogramvara, Engelskans "Software", verksamhetsapplikation

Tillämpnings-område

Se definition i stycket ovan.

Utbildning (här finns alla våra applikationer som stödjer utbildning)

N1, nivå 1

Tillämpnings-grupp

Se definition i stycket ovan.

Studieadministration

N2, nivå 2, System

Klientprogramvara

Är en mjukvara som har ett allmänt användningsområde, som installeras på en dator och som är kopplad till en användare. Till exempel är MsWord ett klientprogram.

MS Word

Mjukvara, Applikationsprogramvara, Engelskans "Software", Klientverktyg

Universitetets tillämpningsområden och -grupper

Nedan visas de områden och grupper (nivå 1 och 2) som finns i vår tillämpningsarkitektur. Universietet

Tillämpningar i Arkitekturregistret

Arkitekter inom Sektionen för stöd till digitalisering arbetar nu med att skapa upp förutsättningar och rutiner för att underhålla tillämpningar i Arkitekturregistret. Strukturen är på plats för att underhålla och följa upp tillämpningar, men det återstår att koppla varje applikation mot en eller flera tillämpningar.

I Arktitekturregistret kan man just nu bla hitta:

Lösningen bygger på en taxonomi i SharePoint som håller tillämpningshierarkin. Taxonomin är under uppdatering. Det är en målsättning att kunna rita upp den grafiska modellen automatiskt baserat på innehållet i Applikationsregistret.

  • No labels