Central webbredaktör kan skapa och redigera. Central lättredaktör kan redigera.
Vissa inställningar kräver adminbehörighet.
Sidans innehåll
Informationssidor är, precis som namnet avslöjar, sidor där fokus är på att ge information till besökaren. De är textfokuserade och, till skillnad mot genomgångssidor, finns det få sektioner och komponenter att välja mellan.
Designen för informationssidor på Studentportalen har tagits fram utifrån designstrategin Mobile first. Detta innebär att mobilens layout med en enda spalt är utgångspunkt för hur informationssidorna ska se ut. Därefter arbetar vi oss uppåt i skärmstorlek, utifrån förutsättningarna i för tablet och desktop.
Informationssidorna på Studentportalen är antingen statiska eller dynamiska:
Statiska informationssidor består av enbart universitetsgemensam information och ser likadana ut för alla besökare.
Dynamiska informationssidor består av universitetsgemensam information och lokala tillägg med information från institution, fakultet eller motsvarande. Hur sidan ser ut ändras dynamiskt beroende på val av fakultet och institutioner som görs på Studentportalen.
När ska sidor ha lokala tillägg?
När en ny informationssida skapas behöver det alltid tas ett beslut om det ska vara möjligt att publicera lokala tillägg. Vanligast är att lokala tillägg aktiveras, men det finns undantag.
Diskutera med huvudredaktören innan du skapar en ny Informationssida. Huvudredaktören nås alltid via studenportal@gu.se.
Utforming av informationssidor
Herobild används endast om det lyfter innehållet
Använd herobilder (bilden längst upp på sidan) med eftertanke:
Använd herobild om det bidrar till att förtydliga/lyfta informationen på en informationssida.
På genomgångssidor kan det vara värt att lägga mer tid på att hitta passande hero-bild, då det snabbt och tydligt ger en förståelse för vilken information sektionen handlar om.
Undvik herobild om ni vill publicera en bild bara för att det går, eller om det enda som passar är en generisk genre-bild som inte bidrar till att lyfta informationen. (Exempel på bilder som inte lyfter informationen: händer på tangentbord, studenter tittar på dator, studenter står framför byggnader osv.)
Använd sektionen Information
På informationssidor används sektions-layouten Information. På så vis har vi samma grundlayout som vi placerar innehåll i.
Högerspalten används med eftertanke
Innehåll bör framför allt placeras i den vänstra spalten:
Vänsterspalten är informationsbärande. Här placeras brödtext, länkar och andra call to action, video, informationsbärande bilder etc.
Högerspalten används i vissa fall om information behöver lyftas lite extra, exempelvis i en faktaruta.
Tänk på mobiltelefoner! I mobiltelefon placeras moduler i högerspalten efter allt innehåll i vänsterspalten. Arbeta med sektioner för att säkerställa att innehåll i högerspalt och vänsterspalt hänger ihop i mobilläge.
Använd linje efter introtext (ingress) på sidan
Använd linjen mellan introtext och efterföljande sektion (markerad i rött i bilden):
Använd ny sektion med linje om du byter målgrupp eller “ämne inom ämnet”
Om du lägger till en ny sektion på en informationssida kan du välja att ha en linje innan den nya sektionen (genom att inte kryssa i Ingen marginal till ovanliggande sektion).
Använd en linje om du:
Vänder dig till en ny målgrupp, exempelvis Studentambassadör som har info till potentiella studentambassadörer och nuvarande studentambassadörer.
Byter ämne inom ämnet, exempelvis informationen om stipender som har tre olika ämnen inom ämnet; generella stipendier, stipendier vid filosofisk fakultet och stipendier vid fakultet.
Använd bilder i löptext om de förstärker ditt budskap
Som grundregel använder vi enbart bilder i löptext om de är meningsbärande, det vill säga tillför något till texten som bilder publiceras tillsammans med. Bilder som enbart är dekorativa tar bort fokus från ditt huvudsakliga innehåll.
Tänk på att Studentportalen främst är en informationsportal. Vi behöver inte vara säljare eller attraktiva, utan målet är att hjälpa studenterna till självhjälp. Om din text behandlar något som studenten behöver hjälp med kommer de läsa texten, bild eller inte.
Exempel på bilder som kan vara meningsbärande:
En skärmdump som kompletterar en instruktion för ett digitalt verktyg
En karta över våra lokaler
En bild på ett hus/en lokal som kan göra det enklare för studenten att snabbt hitta rätt när den kommit fram
Exempel på bilder som inte är meningsbärande:
FAQ / Vanliga frågor placeras långt ner på sidan
Vanliga frågor placeras som en sektion på sidan:
Frågor och svar-sektion placeras efter generell informationstext
Utformas helst i jagform; Jag vet inte, Hur gör jag för att osv.
Antal frågor: runt 6–8. Finns behov av fler frågor är det bra att försöka dela upp frågorna i naturliga grupperingar
Kontaktinformation placeras längst ner på sidan
Information om hur studenten kan komma i kontakt med oss placeras helst längst ner på sidan.
Antingen används ett kontaktkort eller en faktaruta (eller call to action?) som leder vidare till ett kontaktformulär.
Exempel på undantag är om sidans syfte är att presentera kontaktuppgifter eller om flera olika kontaktvägar presenteras på sidan, då kan det vara mer användarvänligt att placera kontaktkorten vid olika sektioner på sidan.
Textkomponenter
Editor används för text i de flesta fall
Texteditor som finns på Informationssidor används främst för att publicera text på sidan, med undantag för:
Knapp används för att lyfta extra viktiga länkar
Den orange knappen bör inte användas för mycket, då syftet med knappen är att hjälpa studenten att hitta extra viktiga länkar på sidan. För många orange knappar = länkarna står inte ut från varandra och studenten har svårt att hitta vilken länk som är viktig. Vid många länkar används vanlig länk i brödtext utifrån instruktionerna om länkar.
Knappen är bra att:
Placera högt upp på sidan, framförallt om du vet att många studenter snabbt vill hitta den sida knappens länk leder till
Använda för att lyfta länk till studiesystem eller andra digitala verktyg
Använda för att lyfta länkar som leder till webbplatser utanför studentportalen
Accordion (dragspel) för överskådlighet - men göm ingen viktig information
En accordion (ibland även kallad dragspelsfunktion) är en expenderbar sektion av en sida, där innehållet är dolt men kan visas genom att besökaren väljer att öppna den.
När passar det bra att använda accordion?
När mycket information ska rymmas på en sida, men du som redaktör vill göra sidans innehåll överskådligt (exempelvis för instruktioner)
När besökaren bara har behov av att läsa en viss del av innehållet på sidan för att få hjälp/hitta det hen sökte efter (exempelvis FAQ eller produktinformation)
När passar det mindre bra att använda accordion?
Fördelar med accordion
Det går att minimera skrollningsbehovet på en sida
Accordion kan fungera som en “mini-innehållsförteckning” och göra det enkelt för en besökare att få en uppfattning över vilken information som finns tillgänglig. Accoridon passar ofta bättre än in-page-navigation, dvs. istället för hyperlänkar som leder en sektion av samma sida
Genom att gömma visst innehåll i accordions kan sidan kännas mindre överväldigande och besökaren väljer att stanna kvar
Nackdelar med accordion
Du gömmer innehåll på sidan (Placera inte viktigt innehåll in accordion!)
Du tvingar besökaren att interagera med sidan, för att hen ska kunna läsa innehåll på sidan
För att läsa allt innehåll uppifrån och ner måste besökaren klicka upp alla accordion samtidigt
Faktaruta lyfter extra viktig / föränderlig info eller bryter av vid mycket innehåll
Faktarutan drar blicken till sig, och ökar sannolikheten att text kommer att läsas. Den är även bra på att markera att viss text hör ihop, och om det finns mycket text i en sektion kan faktarutan bryta upp textmassan och ge ett luftigare intryck.
Faktarutan är extra bra att använda för:
Text som är extra viktig att alla läser
Samla flera länkar, och visa att länkarna hör ihop
Samla datum som hänger ihop
Att lyfta en viss länk, när det behöver finnas förklarande text tillsammans med länken
📧 Kontaktuppgifter när kontaktkort inte går att använda (läs om kontaktuppgifter nedan)
Kontakt
Kontaktformulär när det går - annars kontaktkort
Det finns ett stort kontaktformulär som är kopplat till STIG. Huvudredaktören är huvudansvarig för kontaktformuläret, och centrala redaktörer är ansvariga för olika innehåll i formuläret.
Det finns ett redaktionellt arbete kopplat till formuläret, för att säkerställa att innehållet kompletterar informationssidorna.
Om du har kontakt till en funktion som finns i STIG är grundregeln att din kontakt ska in i formuläret, snarare än att använda dig av kontaktkort.
Länka till kontaktformulär med text och länk i faktaruta
I och med att ett anpassat kontaktkort kräver en e-post går det inte att använda kontaktkort för att länka till en sida i kontaktformuläret. Använd istället en faktaruta.
Länka till rätt plats i kontaktformuläret
Om kontaktvägen för en informationssida går via kontaktformuläret är det viktigt att de länkar till formuläret med rätt val förvalda.
Placera kontaktuppgifter till personer och funktionsadresser i kontaktkort
I första hand ska vi alltid använda oss av kotnaktkort, personkort eller anpassat, för att lyfta fram olika kontaktuppgifter.
Funktionsadresser? Använd anpassat kontaktkort.
Om du ska skapa ett funktionskontaktkort brukar ett anpassar kontaktkort fungera bäst. I övrigt finns inga rekommendationer kring utformning av kontaktkortet. Utgå från vilken information som du har behov av att lyfta, information om när funktionen ska kontaktas, öppettider, telefontider, alternativ kontaktväg etc.
Anpassat kontaktkort kan även användas för fysiska platser
Kom ihåg att det även går att använda ett kontaktkort för en reception eller servicedesk.
Faktaruta med kontakter placerad i högerkant en sista utväg
Det finns ett fåtal tillfällen där kontaktuppgifter måste förkomma på flera sektioner av en informationssida. I undantagsfall behöver de då även placeras i högerspalt, för att skapa en överskådlighet för besökare som använder sig av en laptop. Ett exempel på detta är informationen om var student kan åka på utbytesstudier. Info om kontaktuppgifter placeras i olika sektioner för universitetsgemensam information respektive lokal information.
Behöver kontakt synas i Sidans innehåll? Skapa en H2-rubrik Kontakt ovan kontaktkort/faktaruta.
Rubriker i faktarutor kommer aldrig med i Sidans innehåll, inte heller om de markeras som en H2-rubrik. Om du bedömer det som viktigt att kontakt ska finnas med i innehållsförteckningen, gör en H2-rubrik Kontakt och placera faktaruta/kontaktkort under denna.
Instruktioner kommer inom kort.
Du kan ta dig till sidan på två sätt:
I den globala redaktörsmenyn väljer du ‘Innehåll > Informationssida’. I textfältet ‘Titel’ skriver du in sidans namn och trycker på ‘Filtrera’ för att söka fram sidan. Om du ska hitta en sidan som enbart finns på engelska behöver du byta stråk till engelska. Klicka på ‘Redigera'.
Du kan också navigera till sidan som om du vore en besökare, genom att söka efter sidan eller genom att klicka dig fram genom menyn. Som inloggad redaktör ser du alltid redaktörsmenyn
När du är inloggad som redaktör ser du en redaktörsmeny ovanför innehållet på informations
sidan.
Visa: Visar sidan så som en besökare ser den.
Redigera: Här kan du redigera sidans titel, den inledande texten och lägga till en huvudbild. (Observera att vi är restriktiva med användningen av bilder på Studentportalen. En bild bör vara meningsbärande för att vi ska publicera den på en sida.)
Redigera lokalt innehåll: Används av redaktörer på fakultet och institution för att redigera de lokala tilläggen på sidor där den funktionen är påslagen. Lokalt innehåll på informationssida
Tabort: Raderar hela sidan. Obs! Det finns ingen papperskorg där sidan hamnar, väljer du att radera sidan försvinner den för alltid.
Layout: Här redigerar du övrigt innehåll på sidan genom en layout builder. I denna kan du skapa olika komponenter för textinnehåll flytta runt dessa. Mer info om detta under nästa rubrik.
Versioner: Här kan du se alla versioner du har publicerat av sidan och välja att publicera en tidigare version.
Översätt: Se vilka språk sidan finns på. Standard för Studentportalen är att alla sidor ska finnas på svenska och engelska.
Navigera till informationssidan du ska redigera.
På sidans redaktörsmeny väljer du ‘Redigera’.
Ändra texten under 'Titel' respektive
I layout builder arbetar du med sektioner, som i sin tur består av komponenter.
Sektioner används om du vill dela upp informationen på sidan med ett streck, exempelvis om du byter målgrupp eller har olika “ämnen inom ämnet”.
Inom varje sektion arbetar du med komponenter för att publicera innehåll på sidan.
Klicka på Lägg till komponent för att skapa en ny komponent. Följande komponenter finns tillgängliga:
Bild: En bild som sträcker sig längs med hela spaltbredden.
Dokument: En grå box som gör det möjligt att lyfta ett dokument så det blir extra synligt. Obs! Du kan även publicera dokument i den vanliga Texteditorn, vilket vi rekommenderar.
Dragspel: Ett utfällbart fält där besökaren bara ser en rubrik, och kan läsa all text genom att klicka på rubriken.
Editor: Studentportalens texteditor, den komponent som du rekommenderas att använda dig av främst.
Faktaruta: En grå ruta där du kan publicera text som du vill lyfta lite extra.
Knapp: En orange knapp som används för att lyfta länkar så de blir extra synliga.
Video: Länka in en video.
Klicka på pennan i det över högra hörnet på modulen för att redigera innehållet i komponenten, flytta den (du kan även dra och släppa moduler) och för att radera komponenten. En raderad komponent går inte att återställa.
När du är färdig scrollar du längst ner på sidan för att spara dina ändringar.
Publicerad: Ändringarna sparas och visas för besökare.
Utkast: Ändringarna sparas, men visas inte för besökare förrän du väljer att ändra till Publicerad.
Avpublicerat: Sidan finns kvar i redigeringsläget, men en besökare kan inte se den alls.