När en ny informationssida skapas behöver det alltid tas ett beslut om det ska vara möjligt att publicera lokala tillägg. Vanligast är att lokala tillägg aktiveras, men det finns undantag.

Diskutera med huvudredaktören innan du skapar en ny Informationssida. Huvudredaktören nås alltid via webbredaktion@gu.se.

Använd herobilder (bilden längst upp på sidan) med eftertanke: 

• Använd herobild om det bidrar till att förtydliga/lyfta informationen på en informationssida. 

• På genomgångssidor kan det vara värt att lägga mer tid på att hitta passande hero-bild, då det snabbt och tydligt ger en förståelse för vilken information sektionen handlar om. 

• Undvik herobild om ni vill publicera en bild bara för att det går, eller om det enda som passar är en generisk genre-bild som inte bidrar till att lyfta informationen. (Exempel på bilder som inte lyfter informationen: händer på tangentbord, studenter tittar på dator, studenter står framför byggnader osv.) 

På informationssidor används sektions-layouten Information. På så vis har vi alltid samma grundlayout som vi placerar innehåll i.

Innehåll bör framför allt placeras i den vänstra spalten: 

• Mittenspalten är informationsbärande. Här placeras brödtext, länkar och andra call to action, video, informationsbärande bilder etc. 

• Högerspalten används generellt inte, men det finns ett fåtal fall där kontaktuppgifter har placerats i högerspalt.

• Tänk på mobiltelefoner! I mobiltelefon placeras moduler i högerspalten efter allt innehåll i mittspalten. Arbeta med sektioner för att säkerställa att innehåll i högerspalt och vänsterspalt hänger ihop i mobilläge. 

Använd linjen mellan introtext och efterföljande sektion (markerad i rött i bilden): 

• Grundregeln är att vi ska ha en linje mellan introtext och följande sektion.

• Undantag kan göras om introtext och efterföljande brödtext väldigt tydligt knyter an till varandra.

Om du lägger till en ny sektion på en informationssida kan du välja att ha en linje innan den nya sektionen (genom att inte kryssa i Ingen marginal till ovanliggande sektion). 

Använd en linje om du: 

• Vänder dig till en ny målgrupp, exempelvis Studentambassadör som har info till potentiella studentambassadörer och nuvarande studentambassadörer. 

• Byter ämne inom ämnet, exempelvis informationen om stipender som har tre olika ämnen inom ämnet; generella stipendier, stipendier vid filosofisk fakultet och stipendier vid fakultet. 

Som grundregel använder vi enbart bilder i löptext om de är meningsbärande, det vill säga tillför något till texten som bilder publiceras tillsammans med. Bilder som enbart är dekorativa tar bort fokus från ditt huvudsakliga innehåll.

Tänk på att Studentportalen främst är en informationsportal. Vi behöver inte vara säljare eller attraktiva, utan målet är att hjälpa studenterna till självhjälp. Om din text behandlar något som studenten behöver hjälp med kommer de läsa texten, bild eller inte.

Exempel på bilder som kan vara meningsbärande:

• En skärmdump som kompletterar en instruktion för ett digitalt verktyg

• En karta över våra lokaler

• En bild på ett hus/en lokal som kan göra det enklare för studenten att snabbt hitta rätt när den kommit fram

Exempel på bilder som inte är meningsbärande:

• En dator på ett tangentbord i samband med en instruktion för ett digitalt verktyg

Vanliga frågor placeras som en sektion på sidan: 

• Frågor och svar-sektion placeras efter generell informationstext 

• Utformas helst i jagform; Jag vet inte, Hur gör jag för att osv. 

• Antal frågor: runt 6–8. Finns behov av fler frågor är det bra att försöka dela upp frågorna i naturliga grupperingar

Information om hur studenten kan komma i kontakt med oss placeras helst längst ner på sidan. 

Antingen används ett kontaktkort eller en faktaruta (eller call to action?) som leder vidare till ett kontaktformulär. 

Exempel på undantag är om sidans syfte är att presentera kontaktuppgifter eller om flera olika kontaktvägar presenteras på sidan, då kan det vara mer användarvänligt att placera kontaktkorten vid olika sektioner på sidan. 

Texteditor som finns på Informationssidor används främst för att publicera text på sidan, med undantag för:

• Text som är extra viktig

• Text som inte riktar sig till alla

• Textmassor som måste göras överskådliga på webben

Den orange knappen bör inte användas för mycket, då syftet med knappen är att hjälpa studenten att hitta extra viktiga länkar på sidan. För många orange knappar = länkarna står inte ut från varandra och studenten har svårt att hitta vilken länk som är viktig. Vid många länkar används vanlig länk i brödtext utifrån instruktionerna om länkar.

Knappen är bra att:

• Placera högt upp på sidan, framförallt om du vet att många studenter snabbt vill hitta den sida knappens länk leder till

• Använda för att lyfta länk till studiesystem eller andra digitala verktyg

• Använda för att lyfta länkar som leder till webbplatser utanför studentportalen

En accordion (ibland även kallad dragspelsfunktion) är en expenderbar sektion av en sida, där innehållet är dolt men kan visas genom att besökaren väljer att öppna den.

När passar det bra att använda accordion?

• När mycket information ska rymmas på en sida, men du som redaktör vill göra sidans innehåll överskådligt (exempelvis för instruktioner)

• När besökaren bara har behov av att läsa en viss del av innehållet på sidan för att få hjälp/hitta det hen sökte efter (exempelvis FAQ eller produktinformation)

När passar det mindre bra att använda accordion?

• När texten är sammansatt för att läsas uppifrån och ner (exempelvis nyheter)

• När det är viktigt att besökaren tar del av informationen (Då bör snarare en faktaruta användas)

Fördelar med accordion

• Det går att minimera skrollningsbehovet på en sida

• Accordion kan fungera som en “mini-innehållsförteckning” och göra det enkelt för en besökare att få en uppfattning över vilken information som finns tillgänglig. Accoridon passar ofta bättre än in-page-navigation, dvs. istället för hyperlänkar som leder en sektion av samma sida

• Genom att gömma visst innehåll i accordions kan sidan kännas mindre överväldigande och besökaren väljer att stanna kvar

Nackdelar med accordion

• Du gömmer innehåll på sidan (Placera inte viktigt innehåll in accordion!)

• Du tvingar besökaren att interagera med sidan, för att hen ska kunna läsa innehåll på sidan

• För att läsa allt innehåll uppifrån och ner måste besökaren klicka upp alla accordion samtidigt

Faktarutan drar blicken till sig, och ökar sannolikheten att text kommer att läsas. Den är även bra på att markera att viss text hör ihop, och om det finns mycket text i en sektion kan faktarutan bryta upp textmassan och ge ett luftigare intryck.

Faktarutan är extra bra att använda för:

• Text som är extra viktig att alla läser

• Samla flera länkar, och visa att länkarna hör ihop

• Samla datum som hänger ihop

• Att lyfta en viss länk, när det behöver finnas förklarande text tillsammans med länken

• 📧 Kontaktuppgifter när kontaktkort inte går att använda (läs om kontaktuppgifter nedan)

Det finns ett stort kontaktformulär som är kopplat till STIG. Huvudredaktören är huvudansvarig för kontaktformuläret, och centrala redaktörer är ansvariga för olika innehåll i formuläret. 

Det finns ett redaktionellt arbete kopplat till formuläret, för att säkerställa att innehållet kompletterar informationssidorna.

Om du har kontakt till en funktion som finns i STIG är grundregeln att din kontakt ska in i formuläret, snarare än att använda dig av kontaktkort.

I och med att ett anpassat kontaktkort kräver en e-post går det inte att använda kontaktkort för att länka till en sida i kontaktformuläret. Använd istället en faktaruta.

Om kontaktvägen för en informationssida går via kontaktformuläret är det viktigt att de länkar till formuläret med rätt val förvalda. 

I första hand ska vi alltid använda oss av kotnaktkort, personkort eller anpassat, för att lyfta fram olika kontaktuppgifter.

Om du ska skapa ett funktionskontaktkort brukar ett anpassar kontaktkort fungera bäst. I övrigt finns inga rekommendationer kring utformning av kontaktkortet. Utgå från vilken information som du har behov av att lyfta, information om när funktionen ska kontaktas, öppettider, telefontider, alternativ kontaktväg etc.

Kom ihåg att det även går att använda ett kontaktkort för en reception eller servicedesk.

Det finns ett fåtal tillfällen där kontaktuppgifter måste förkomma på flera sektioner av en informationssida. I undantagsfall behöver de då även placeras i högerspalt, för att skapa en överskådlighet för besökare som använder sig av en laptop. Ett exempel på detta är informationen om var student kan åka på utbytesstudier. Info om kontaktuppgifter placeras i olika sektioner för universitetsgemensam information respektive lokal information.

Rubriker i faktarutor kommer aldrig med i Sidans innehåll, inte heller om de markeras som en H2-rubrik. Om du bedömer det som viktigt att kontakt ska finnas med i innehållsförteckningen, gör en H2-rubrik Kontakt och placera faktaruta/kontaktkort under denna.

Om du är inloggad som redaktör och navigerar till sidan som en besökare är det denna flik i sidan redaktörsmeny som du landar på.

Används av redaktörer på fakultet, institution och motsvarande för att redigera de lokala tilläggen på sidor där den funktionen är påslagen.

Lokalt innehåll på informationssida

Merparten av innehållet på sidan byggs upp i en layoutbuilder med drag-and-drop-funktion. Funktionen används för allt innehåll under sidans sammanfattning och ovan sektionen Information från fakultet och institutioner.

I Layoutbuilder arbetar du med sektioner som består av komponenter (till exempel texteditor, dragspel, faktaruta och knapp). Du kan använda dig av flera sektioner, men gör detta enbart om du vill dela upp informationen på sidan med ett streck, exempelvis om du byter målgrupp eller har olika “ämnen inom ämnet” eller har innehåll i högerspalt (rekommenderas inte) som behöver hamna rätt i mobilläge.

Här kan du se alla versioner du har publicerat av sidan och välja att publicera en tidigare version.

Se vilka språk sidan finns på och gör eventuella översättningar.