| Info |
|---|
För att kunna sätta saker i ett funktionellt sammanhang har GU en förmågearkitektur. Funktioner/förmågor tenderar att vara relativt stabila över tiden. Funktionen svarar på frågan VAD vi gör. Processen svarar på frågan HUR vi gör något och kan betraktas som en implementation av en funktion. Processen förändrar sig snabbt till skillnad från funktionen. |
Funktionen kan användas för att sätta t.ex. en integration eller en applikation i ett verksamhetsperspektiv. Den nya versionen av klassificeringsstrukturen - KS som används av vårt arkiv och registratur utgår från funktionella förmågor för att skapa sin grundstruktur.
Förmågearkitekturen är nedbruten på flera nivåer och är tänkt att publiceras på ett sätt som gör det möjligt att navigera i strukturen i en browser på sikt.
Förmågearkitekturen är uppdelad i tre övergripande skikt:
- Styrning och ledning
- Våra övergripande förmågor att styra och leda universitetet som helhet
- Våra primära förmågor som innefattar: Forskning, utbildning samt samverkan och service
- Verksamhetsstödet
- Förmågor som gör det möjligt eller underlättar att leverera våra primära förmågor
I varje skikt är modellen är nedbruten i följande struktur:
...
Det är vanligt att förmågearkitekturen kallas för det engelska språkets benämning “Capabilities”. |
| Note |
|---|
Obs! Arbete pågår (2024-07-09) inom Sektionen för stöd till digitalisering, att ta fram en generell GU-förmågearkitektur baserad på HERM (Higher Education Reference Model). |
| Child pages (Children Display) |
|---|