Besökarens blick hoppar ofta mellan rubriker, lägg därför

extra tid på att skriva

informativa rubriker. Rubriken ska kunna fungera på egen hand och innehålla nyckelord som fångar besökarens intresse.

• Lyft information både i huvudrubrik och mellanrubriker.

• Var tydlig

• då rubrikerna ska fånga in

• besökaren.

• Mellanrubriker ska reflektera information i kommande stycken. Den som bara läser mellanrubrikerna ska kunna få en lightversion av texten.

• Var kortfattad. Korta rubriker är mer lättlästa, framförallt när texten ska läsas på mobil.

Ingressen ska låta besökaren få veta något bara genom att läsa ingressen, men också visa vad som beskrivs utförligare för hen som läser vidare. Ta därför bara med den viktigaste informationen i ingressen.

Håll dig till två eller tre meningar, om ingressen är för lång blir den svårtläst, framförallt i mobiltelefoner.

besökaren att förstå hur texten ska läsas.

Det finns inga tydliga regler för när ett stycke ska påbörjas. Ett riktmärke är att påbörja ett nytt stycke då texten övergår i en ny tanke. Långa resonemang eller förklaringar kan delas upp i flera stycken som bygger på varandra. Om du påbörjar ett helt nytt ämne bör sätta en rubrik innan det nya stycket.

besökaren att snabbt hitta viktig information. Att lägga in en lista i en löpande text gör även texten mer lättläst.

• En punktlista går snabbt att hitta och skapar luft i texten.

• Punklistan kan vara numrerad eller onumrerad.

• Använd bara numrerade listor om det finns en orsak att innehållet ska listas i en viss ordning.

• Ha inte för många punkter, helst inte fler än fem till sju.

• Varje punkt måste innehålla nya fakta.

Hjälp besökaren att hitta information som kan vara intressant för hen. Rekommendationen är att länka till annat innehåll i slutet av sidan. På så sätt håller vi också ihop våra sidor på webben och skapar en struktur för hur webbplatsen ska läsas.

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är norm för hur ord stavas på universitetets webbplatser. Om flera stavningsformer anges, välj den form som ges först.

Tonaliteten handlar om vad du säger (ord och begrepp) och hur du säger det (tilltal). Olika målgrupper kan ha olika behov och vi ska alltid anpassa ton och ordval så att det blir rätt för den tilltänka målgruppen för en text.

Använd du-tilltal när du vänder dig direkt till läsarenbesökaren, till exempel med en instruktion. Undvik däremot att skriva vi som avsändare, skriv istället Göteborgs unviersitet eller universitetet.

Skriv ut förkortningar: skriv eventuell inte ev. och från och med inte fr.o.m. De stör läsningen och kan vara svåra för andraspråkstalare eller personer som använder hjälpmedel.

• I löpande text skrivs tal upp till tolv med bokstäver, från talet 13 och uppåt används siffror.

• Höga ordningstal skrivs med siffror: förbundets 44:e kongress, det 18:e mötet. Lägre ordningstal skrivs vanligen med bokstäver:

• “Den fjärde rapporten var mycket mer alarmerande än den tredje.”

• Undvika att blanda siffror och text i samma textavsnitt.

Siffergrupper

• Använd mellanslag och gruppera med tre siffor bakifrån: 5 000 istället för 5000.

• För klockslag används siffrorna 0.00–24.00. Punkt sätts mellan tim- och minutsiffrorna, och tankstreck mellan klockslag: klockan 13.00–14.00.

• I löpande text skrivs datum enligt mönstret: den 15 april 2019.

• Skriv ut hela årtal. Inte 80-talet, utan 1980-talet alternativt ”på åttiotalet”. Undvik att skriva siffror först i en mening. Inled meningen med År 2019 hellre än bara 2019, eller vänd på meningen så att årtalet inte står i början av meningen. Inne i meningen är det onödigt att skriva år framför årtalet.

• En tidsangivelse för datum har två alternativ: mellan 1 januari och 1 juni eller 1 januari–1 juni. För tidsrymd används tankstreck.

Bindestreck (-) och tankstreck (–) blandas ofta ihop, men har olika användsnongsområden.

• Kort streck, bindestreck (-), används för att binda ihop ord och uttryck: Unesco-professur.

• Långt streck, tankstreck (–), används för tidsrymder: 2013–2020 eller klockan 10–12.

• Långt streck används också som pratminus. Undvik långt streck i den löpande texten. Tankstreck kan oftast bytas ut mot kommatecken.

• När någon säger något i rubrik eller mellanrubrik, använd citattecken. I brödtext används talstreck.

• Använd bara citattecken när det handlar om något som kallas något som inte är ett riktigt namn.

Använd kursiv stil vid titlar på böcker, projekt och liknande.  Var i övrigt sparsam med att använda kursiv text, då det är svårare att läsa på skärm.

Undvik snedstreck (/) i löpande text om det inte är helt nödvändigt som i exemplen: prefekt/motsvarande, institution/motsvarande.

• Kolon (:) används vid till exempel uppräkningar, exempel och förklaringar. Det kan inte bytas ut mot ett semikolon om inte följande mening är fullständig.

• Semikolon (;) kan användas mellan två fullständiga meningar istället för punkt eller kommatecken. Semikolon markerar gränsen mellan satserna; samtidigt binder det ihop dem. Det används inte i en uppräkning.

Skriv ut ordet procent i texten, spara symbolen % till grafer och tabeller.

Göteborgs universitet skrivs med litet u i universitet och Sahlgrenska akademin med litet a i akademin. Skriv hela namnet, Göteborgs universitet, alternativt universitetet. Undvik att skriva förkortningen GU. Använd bara GU i till exempel tabeller där det är ont om plats.

Använd inte heller förkortningar eller andra interna eller familjära namn om interna organisationsdelar.

Det är inte alla som kan se de bilder som du har valt ut till en webbsida. De som använder sig av verktyg som skärmläsare eller punktdisplay behöver därför få en textbeskrivning av bilden.

Beskrivning ska enbart ges om bilden är informationsbärande, inte om den enbart är dekorativ. En dekorativ bild tillför inte någon information till sidan, utan är bara till för att "vila ögonen på", eller lätta upp textinnehållet.

För att ge bilden en beskrivning används textalternativ, ofta kallat alt-text. Håll texten kort och förmedla den information som är viktig. Undvik onödig text som "Bild av ..." eller kompletterande info. Bildtexten (som syns under en bild) har som syfte att komplettera bilden, med exempelvis upphovsrätt eller förklaring hur bilden knyter an till sidan.

Läs gärna DIGG:s text om textalternativ på webbriktlinjer.se

Länkar till samma webbplats, andra webbplatser och till dokument ska  öppnas i samma fönster.

Var noga med länktiteln och skriv länkarna så att läsaren besökaren förstår vart länken leder. Använd gärna den länkade sidans titel.

Använd inte texten ”läs mer”, ”mer information” eller liknande som länktext, det är varken bra ur tillgänglighetsperspektiv eller ur sökmotoroptimering.

Läsaren besökaren ska förstå vart länken leder även om den står på egen hand. Detta är viktigt ur ett tillgänglighetsperspektiv. Synskadade får ofta länktexterna upplästa separat, då blir "Läs mer här" obegripligt.

Undvik: Det finns information om webbpublicering på Medarbetarportalen. Läs mer här.

Skriv hellre: Läs om webbpublicering på Medarbetarportalen

När du länkar till en sajt som är utanför den sajt besökaren befinner sig på (alltså mellan exempelvis Studentportalen och Medarbetarportalen, eller Medarbetarportalen och http://antagning.se ) beskriv då i länktexten vart besökaren ska hamna.

Exempel: "Information om akademiska högtider på Medarbetarportalen" eller "Ansökan till kursen görs på http://antagning.se ".

Om du har många länkar som du vill använda i samma stycke ska du helst samla länkarna under stycket. Om varannan fras består av en länk kan texten uppfattas som rörig och svårläst.

Använd ingen specialformatering på länkarna, de är redan anpassade för att vara korrekta på universitetets webbplatser.

Rubriker används för att reflektera texten direkt under rubriken. Lägg istället länken under stycket. I rubriken syns det inte heller att det är länkar förrän muspekaren rörs över dem.